onsdag 9 mars 2016

Som om hösten kom på sommaren Alvin


Som om hösten kom på sommaren

Jan Henrik Nielsen

 

Handling

Två tjejer och deras pappa har gömt sig i en bunker för ett virus som har spritt sig i världen. Men plötsligt så blir deras pappa sjuk så de måste gå in till staden för att hämta medicin till deras pappa som ligger sjuk hemma. Där efter så får du följa de två tjejerna på en resa med massa ny ansikten och problem.

Karaktärer

Först trodde jag att Fride var den äldsta flickan men det var Nanna som var äldsta. De träffar också väldigt många personer visa är elaka o de andra är snälla de träffar på lite djur också. Deras pappa och mamma får man inte reda på namnen på. De träffar också en tant o gubbe i ett litet hur precis utan för staden. De träffa på en pojke som kallar sig fågel men egentligen heter han Ask.

Mina omtankar om boken

När jag först läste boken så tyckte jag att den inte var jätte bra men när man hade kommit in i den så blev den bra den var också rätt så seg i början. Den var också long tråkig så jag vill inte läsa en son här bok igen. För att liksom inget hände på typ sju kappitel in i boken så den var rätt så tråkig. Men jag ska inte bara vara negativ jag ska också vara positiv. Det tog inte slut helt plötsligt i boken utan det var spännand länge i boken det tog slut när boken tog slut.

Språk och stil

Språket är väldigt lätt det var inga svårigheter att läsa. Men det var lite svårare ord ibland. Stilen på boken är i berättande form det är en som typ berättar vad som ha hänt men man får inte reda på vem som berättar.

Det är en ungdomsbok för att det är två yngre flickor i boken o det brukar vara barn i ungdomsböcker.

 

Jag ger denna bok 6/10 stjärnor.

  

Jag tycker att den hunden som de träffar är väldigt konstig för han försöker typ döda dem men då skjuter gubben hunden.


Alvin   

1 kommentar:

  1. Bra att du tar upp både positivt och negativt med boken. Det hade också varit bra att veta tex hur många sidor boken har. Tänk på att sammansatta ord som därefter ska sitta ihop.
    /Johanna

    SvaraRadera